Jag kom just hem...

Efter en låååång promenad med den här mannen.

Vädret är underbart,
Solen skiner och det är krispigt i luften.
Vi hade långa samtal jag och Zeus om pinnar och diverse andra saker.
Kan ju tyckas löjligt att prata med en hund.
Men jag är övertygad att även om han inte vet vad jag säger så vet han vad jag känner.

För några dagar sedan pratade jag med Cissi om hur jag ska klara mig den dagen Zeus inte finns mer.
Hon sa - Jag köper en ny hund till dig.
Tanken var god men en ny hund är ju inte Zeus.
Hon är en underbar människa och har en stor plats i mitt hjärta.
Zeus fyller snart sex år.
Felice´ blev bara nio år gammal
han kan ju leva tills han blir tolv typ.
Om något skulle hända honom så kan jag lova att det går inte att ersätta honom.
Jag älskar den hunden lika mycket som jag älskade hans mamma Felice´.
Även om det var fyra år sedan jag avlivade henne och i sin tysta kommunikation sa hon till
mig. -Jag vill inte mer nu hjälp mig att avsluta.
Det var det värsta jag någonsinn gjort,men jag vet att det var det hon ville.
Hon hade ont kunde knappt gå.
Hon var den finaste hund jag någonsinn träffat.
Men bör tilläggas att hon var en riktig dramaqueen.(om det stavas så)

                                          Felice´

Zeus i all sin prakt han är en vacker hund även

om vissa tycker han är helt blåst.Han håller på

att lära sig gå lös nu,Det tog ju bara sex år :)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det var dagens historia och kontentan av detta är

att hunden är människans bästa vän!

 

Funderingar.

Egentligen vet jag inte varför jag började tänka på detta just nu.
Jag skulle gå och lägga mig men tankarna for iväg.
Slutar man någonsinn sakna sina föräldrar?
Dom är borta men jag saknar dom.
Vi hade så roligt med varandra på den tiden det begavs sig.
Min far var min förebild.
Min mor fanns alltid där för mig.
Jag saknar er.Just nu.Och alltid.

Plastikoperationer :)

Jag har alltid känt att det är onödigt.
Att få rynkor när man blir gammal är naturligt.
Jag har ofta sagt att jag tycker rynkor är vackert och
ett bevis på att man levt.

Efter att jag opererat mina ögon och jag såg mina
egna rynkor och mitt gråa hår kom jag på,
att så j...a vackert är  det inte.
Men jag får leva med det.
Jag skulle aldrig få för mig att operera bort dom.
 
Dock hittade jag av misstag en lösning.
Nämligen den här:)

Ligger man i sängen och får för sig att ta ett foto på sig själv,
(varför man nu gör det,det bara blev så)
Då trillar alla rynkor bak i nacken och man ser tio år yngre ut.
Synd att man måste resa sig upp igen hahahaha.

God natt mina vänner sov gott.
Ni andra sov som ni vill.

Livet i ur mitt perspektiv :)

Livet är så underbart just nu.
Mitt liv alltså.
Många har det överjävligt men jag har det bättre än på länge.
Frid i mitt hjärta.
Lugn i min själ.
Jag har inget att klaga på.
Ångesten håller sig på låg nivå som jag kan leva med.

Kanske ett missförstånd eller kanske inte.

Det har varit mycket disskusioner på fb.
Jag har blandat mig i några.
Okunskap föder rädsla.
Och många är rädda just nu.
För vad?
Att islam ska ta över Europa.
Är det logiskt?

Var finns källkritiken?

Vissa personer tror att när jag skriver något så vill jag starta bråk.
Det är så långt ifrån verkligheten man kan komma.
Alla människor har rätt till en åsikt.
Så även jag.
Eller?
Jag kommer aldrig att vika från det jag tycker är rätt.
Att det sedan inte stämmer med vad andra anser är rätt stör inte mig.
Eller jo, kanske lite för jag kommer aldrig att förstå det.
Men jag måste säga detta.
Att ha en åsikt är mycket bättre än att säga jag vet inte vad jag tycker.
De senaste veckorna har jag sett vilka vänner jag har.
Det finns dom vars största intresse är att lägga upp bilder på sig själv.
Eller bilder från sidor de inte kollat upp.
Det är tydligen viktigast i deras lilla värld.
Sedan finns det dom som tar reda på hur det vekligen är.
De som kämpar trots att dom blir påhoppade.
Oftast är det ungdomar, det finns många ungdomar i mitt liv.
Jag beundrar er för att ni har en åsikt och vågar uttrycka den.
Mitt hopp i dag står till generationen efter mig.
Ni påminner mig om mig själv på 70-talet.
Det fanns mycket att kämpa för då.
Och jag var en av dom där ute i demonstrationerna med Jonas i
barnvagnen:)
Världen har förändrats sedan mina dagar.
Den har blivit mycket värre.
Jag är så stolt över er som kommer nu och vågar säga vad ni tycker.
Tack för i dag slut för i dag.

                                                         Good night.

Varför händer detta alltid?

Det kan gå en vecka utan besök.
Och sedan får min släkt o mina vänner en som vi i familjen
kallar för  "Jag saknar Pia dag".
Då kommer alla på en och samma dag.
Missförstå mig inte I love it.
Så var denna helgen.
Först kom son och sonson.
Efter det kom bästa vännen.
Och efter det kom en mycket trevlig person med friterade räkor.

Jag och fru C hade mycket att prata om.
Och för en gångs skull pratade vi om politik.
Det är inget vi brukar göra.
Men  jag njöt i fulla drag  och vad jag kunde se gjorde hon det också :)

Och jag fick faktiskt två presenter.
Och damen i fråga vet ju precis vad jag gillar.
Tror att hon känner mig bättre än vad jag känner mig själv ibland.
(eller väldigt ofta) :)

Så med andra ord hade jag en mycket bra helg.

                                                    Jag som älskar sjalar fick en ny
                                                    riktigt cooool.Och svart,jag har alla
                                                    färger utom svart.Men nu har jag det
                                                    också.

                                           Och så fick jag den här.
                                           Undrar vad hon ville säga mig med detta :)

 

 

Inte allt för vackert men jag kan leva med det :) 

 

Avsaknaden av medmänsklighet...

det var vad jag skrev om igår.
Jag hade bestämt mig för att inte mer skriva om politik
eller allt annat som händer i vår värld.
Och det var ett tag sedan jag gjorde det.
Men i går fick jag nog och var tvungen att sätta ord på mina känslor.
Allting kändes bara helt j...a hopplöst.

Men efter några timmar såg jag vad som började hända.
Och jag måste erkänna att tårar trillade på min kind.
Inte av sorg men av lättnad.
Det finns medmänsklighet.
Hoppet är inte ute för människosläktet.

Det har startats insamlingar.
Tyskland kommer att ta emot 800000 flyktingar.
Italien,Frankrike och Tyskland har inlett diskusioner om lösningar
på det som händer nu.
Man har bett USA om hjälp.
Deras svar vi vill inte ta emot muslimer.
De är potentiella terrorister.
8 av 28 länder tar emot 75% av alla flyktingar.

Det som gläder mig är att Tyskland och Österike numera har en sida på
internet där man erbjuder sig att ta in dessa flyktingar i sina hem.
Och nästa land i ordningen som snart kommer att börja med det är Holland.

Det finns lösningar på allt.
Då frågar ni er om jag skulle ta in en flykting i mitt hem.
Ja,det skulle jag vilken minut som helst.

Det finns mycket mer jag skulle kunna skriva om det här.
Men det tänker jag inte göra i dag.

Jag blir mer och mer irriterad....

över mänskligheten!!
Eller kanske är det avsaknaden av medmänsklighet som stör mig.
Varje dag läser jag om människor som flyr för sina liv.
De lever i misär.
Vad händer då?
Länder bygger murar och stängsel för att hålla dom ute.
Det låter ju som en riktigt skitlösning.
Ungern har nu tagit på sig ansvaret att rädda Europa.
Det finns dom som tycker det är fint gjort.
Jag tillhör inte den skaran.
Det kom upp en bild på döda barn på fb för några dagar sedan.
Den fick naturligtvis massor av kommentarer.
Det som förvånade mig med dom var att folk tyckte det var hemskt
att lägga ut bilder på döda barn.
Alltså INTE att barnen var döda utan att man faktiskt fick se bilder på dom.
Det måste ha varit riktigt eländigt för vissa att behöva se och ta
till sig att detta faktiskt händer varje dag.
Folk dör!
Barn dör!
Och så den gamla vanliga visan.
-Vi kan ju inte ta emot alla.Och tänk om det varit tvärtom,
 tänk om vi behövt hjälp,dom hade inte hjälpt oss.

Vi tar inte emot alla!.
Det finns miljoner flyktingar i Jordanien,Libanon och Turkiet t.ex.
Och varför spekulera i om dom hade hjälpt oss?
Det vet vi ingenting om.
För vi är inte i behov av hjälp.
Vi sitter här på våra rövar i vårt trygga gamla land och blir skiträdda
för en eventuell bomb i huset bredvid.
Och pratar om att det är bättre att hjälpa folk i deras närområde.
För vi har ju faktiskt inte plats.
Riktigt sorgligt att lyssna på.
Om man har levt tillräckligt länge och följt med i vad som händer i
världen så vet man att,
Om man föser ihop människor i läger där det varkens finns avlopp
eller vatten så frodas sjukdomar.
Mot det hjälper inga taggtrådstängsel eller murar.
Vi delar alla samma luft.
Den går inte att hägna in.

Dock ganska trevligt att se att både Island och Tyskland har vaknat.
Kanske inte alla Islänningar och Tyskar, men dom finns.
Som vanligt lär jag nog få en massa idiotiska kommentarer på det här.
Men det är lugnt.
Jag var tvungen att skriva har försökt att låta bli allt för länge.
Vi har ett vackert land.
Vi har en vacker flagga.
Så varför inte dela med oss av det till dom som behöver och sluta vara så
förbannat gnälliga.
Slut för i dag tack för i dag.

Men tack...Eller inte.

Jag vet ju att min syn har varit kass.
Men att den var så dålig trodde jag inte.
När den kom tillbaks.
Och jag kunde se saker såg mina golv ut som
jordgolv.
Varför har ingen sagt det till mig??
Visserligen har inte många varit välkommna här på
senare tid för jag har inte visst hur här ser ut.
Herregud jag tvättade mitt köksgolv 5 gånger i går.
Och sovrummet två.
I dag har jag hållt på med badrummet.
Min syn försvann när min mor försvann.
Typ för ett och ett halvt år sedan.
Tack moder för att du lämnade din starr till mig.
Eller inte för jag uppskattar inte det.
Min dotter bor i Barcelona hon kan inte komma hit o städa.
Men fy F.n som mitt hem ser ut.
Som sagt jag ser med nya ögon nu.
Inte alls nice.
När jag inte tar ögondroppar som gör mig trött (jag vet inte varför)
efter operationen vill jag bara sova sååå städar jag mitt äckliga hem.
Förhoppningsvis blir det snart rent.

Zeus fäller som ett ösregn ser jag nu.
Jag har borstat men tydligen på fel ställen.
För han har jätte mycket huskypäls på hasorna som jag missat.

Vad ska man säga om det här?
Trevligt att kunna se,
eller not kanske.
Detta var ju inte vad jag ville se.
Ha det gott mina vänner osv :)

                                         Nu går jag loss igen.