Modern blev begravd i dag. En dag som jag med stor bävan väntat på. Med stor bävan av många olika anledningar. Bland annat var jag rädd för att det inte skulle bli så fint som jag ville. Eller att det skulle bli något fel med musiken. Och en massa annat. Men jag hade inte behövt oroa mig. Det blev precis som det var tänkt,kanske till och med bättre. (Som min son sa -I dag gjorde mormor något som ingen utom hon kunde ha lyckats med. Hon samlade alla dessa människor under ett och samma tak) Och det gjorde hon.Hoppas hon satt på ett moln och tittade ner på oss och log. Här fanns personer som inte träffats på många år. Här fanns folk som avskyr varandra. Men alla var de där av samma anledning nämligen för att ta ett sista farväl av min moder. Och jag är innerligt tacksam för det. Tack alla ni som var där. Tack för alla vackra blommor. Ett speciellt tack vill jag ge till Pia som var en av moderns äldsta vänner. Det var viktigt för mig att hon var där. Och det var viktigt för modern också det vet jag.
Nu ska vi sova för i natt. Men innan dess när jag låg i sängen och filosoferade över gamla sånger. Kom jag på hur mycket fadern sjöng för oss. Alltid sjöng han och den första låt jag lärde mig var havsörnavalsen av och med Evert Taube. Det var tydligen väldigt imponerande för det påminde alltid mig min far om. Och ja det var det nog om jag kunde den när jag var två år gammal. Så är jag böjd att vara imponerad av mig själv. Men jag kunde ju prata vid ett års ålder och har även minnen från den åldern så inget är omöjligt :) Men jag har aldrig kommit ihåg några sånger som min mor sjungit för det var alltid fadern som stod för musikaliteten i vår familj. Dock kom jag på tre i dag varav jag bara kan hitta en. God natt till er alla där ute nu ska jag sova igen.
bokstavligt talat slagit mig i huvudet med en klubba! Jag vet inte vad som hände blev bara så fruktansvärt trött i går. Så Zeus och jag har bara sovit och varit ute förstås på hans rastrundor men även dom har varit korta. Han fattar inte vad som händer. Inte jag heller om jag ska vara ärlig. Just nu pallar jag inte göra något alls. Svara i telefonen känns som att klättra upp för ett berg. Att gå ut med Zeus känns som att bestiga ett annat berg, men det är ett berg jag måste ta mig över tre gånger om dagen. Så det jag vill säga är ni som ringer och inte får något svar, ni som sms:ar och undrar var jag är. Jag är hemma och sover. Jag har inte gett mig hän åt några laster. Har inte planerat att göra det heller. Jag lider ingen större nöd. Jag är bara tröööött. Och en aning nervös för begravningen på Torsdag. (måste jag erkänna) Att jag hör psalmer i mitt huvud varje gång jag lägger huvudet på kudden, betyder det att jag håller på att bli knäpp??? Tror inte det,för psalmer sånger och planeringar är allt vi sysslat med ett tag nu. Efter som jag älskar musik i alla former är det väl därför de sitter kvar i skallen som hackande cd. Eller så kanske jag verkligen håller på att bli knäpp. Ingen aning det får någon annan bedöma. Ingenting har hänt mig :) Men tusen tack för att ni finns. Använder Carinas bild igen bara för att den är så snygg :)
jul och påsk är de högtider jag gillar minst. Dvs alla. Dock skulle jag göra ett undantag i år var det tänkt. Men så blev det inte alls. När jag fick förslaget om sill ägg och allt det andra gick jag motvilligt med på det. Men när jag framförde det till pappa Khan så sa han med bestämd röst NEJ. Hans anledning var att vi kan inte sitta och fira när mormor/farmor precis har lämnat oss. Så långt hade jag inte ens tänkt. Vi tänkte väl snarare tvärtom,att stämningen behövdes lättas upp lite. Konstigt nog så håller jag med honom. (vi brukar inte tycka lika så ofta) :) Annars är det alltid han som bryr sig om olika högtider och jag som tycker att vi kan skippa det. Men detta året är vi helt överens,ingen midsommar för The Khan klan. I alla fall inte för vissa av oss. Men till alla andra där ute önskar jag en trevlig och glad midsommar. Hahahah vad är det för fel på oss svenskar !?
Och det fick jag. I morse när jag skulle iväg så regnade det. Ingen sol i sikte. Någon måste ha lyssnat. Nu är nästan allt ordnat och det känns bra. Men det var långt att gå till södervärn!!!! Men sedan gjorde det ju saken väldigt mycket bättre att jag inte behövde gå hela vägen hem. Det dök upp en väldigt speciell Carina som körde mig. Det känns att jag börjar närma mig 60. Det jag gjorde hur lätt som helst för 20 år sedan orkar jag inte hälften av i dag. Butdo not worrySam. I mina planer ingår det att stanna länge än ;)
Denna bilden är stulen från Carina för jag tyckte den var så snygg.
Jag har sysslat med att tänka springande eller pratande i mobilen. Tro mig det är inte bra något av det. Varför går allting så trögt när det gäller myndigheter. Får de betalt efter hur lång tid de kan ta på sig att få skickat ut de papper man ber om???? Och dessutom är det inte lite papper det handlar om. Jag blir snurrig i skallen av att försöka reda ut vilka som ska vart, min skalle är snurrig i vanliga fall nu känns det som sjögång där inne. Senil light är mitt mellan namn. Undrar om det är tid att undersöka om vi har Alzheimers i släkten. (detta var inget skämt utan fullt allvar) Dessutom fick jag remissen från Capio Medocular i dag.Jag ska vara där OM EN MÅNAD! Lägg då till att det tagit 4!!!! Månader att få en tid.Jag ser knappt något på mitt högra öga inte ens med glasögonen på. Jag trodde i mitt stilla sinne att det skulle gå snabbare om man fick remiss. Men oj vad fel jag hade. Morgondagen kommer att bestå av,bank lägenhetsuppsägning osv,osv. Hoppas att det blir regn och kallt för jag svettas ihjäl i denna värme. Ja jag vet nu blev det en gnällblogg igen. Det beror på att jag verkligen känner mig gnällig för tillfället. Ända fördelen är att det faktiskt är vackert ute.
Det kommer att bli fint. Och jag var inte ensam hade min kära broder vid min sida. Som jag sagt tidigare så har vi haft två föräldrar. Nu har vi inga, Nu är det bara vi kvar, Jag uppskattar alla som vill komma till moderns begravning. Tackar er från djupet av mitt hjärta. Och jag skäms för de gånger jag har tyckt att hon var så jobbig och var skittrött på henne. Jag har förstått nu att man faktiskt bara har en mor och en far. Och när de är borta saknar man dem.Och samtidigt inser man att nu är det vi som står på tur. Hon får med sig sin kudde och sin älskade filt så hon kan vila skönt. Detta är vad vi bestämde oss för.
Jag ber om ursäkt min brorson detta kommer aldrig att ske igen. Jag frågade din far och tog för givet att det var ok att lägga in bild på dig här. Det var dumt av mig. Men eftersom alla din kusiner och din storebror var med på fotona i förra inlägget kände jag att du också borde vara med.Det var tydligen fel tänkt av mig. Jag älskar dig lika mycket som alla dom andra.Jag hoppas du vet det. Dessutom önskar jag dig många gratulationer på din studentdag.Detta var absolut inget illa menat,Men om det nu är så att du inte vill figurera på min blogg eller fb så respekterar jag detta naturligtvis.Önskar dig allt gott i livet. Hälsningar från din faster.
Men det ger sig till slut. Om inte annars stupar jag väl och sover en vecka. Vilken tur att det finns personer som bryr sig.Det känns så skönt när folk tänker på mig utan att jag bett om det.Är det inte så att när människor dör så samsas alla eller så finns det dom som måste ställa till bråk. Jag har bestämt mig för att jag är inte den som ska bråka, jag ska ta det hur lugnt som helst av respekt för min mor,min bror,hans barn och mina barn. Jag ser under inga omständigheter fram emot denna begravning. Men det måste göras varje sig vi vill eller inte. Det kommer att bli bra och det kommer att bli fint. Det är allt som spelar någon roll.
Har väntat hela natten på att sömnen skulle infinna sig. Men det gjorde den inte. Så jag är fortfarande vaken. Tankarna snurrar kontant i mitt huvud. Men ibland vet jag inte ens vad de handlar om,bara att de finns där, hela tiden. För mig är det en svaghet att gråta. Så jag försöker låta bli men det kan inte hjälpas att det trillar en tår ibland. Det ända jag just nu kan tänka på är begravning,alla papper som ska ordnas. Förstår inte att det ska ta så lång tid. Jag vill att det ska gå fort men tydligen tycker inte myndigheterna det. Jag har en vän som följer mig vart jag än går.Sitter sidan om mig och lägger sin tass i min hand.Jag vet inte hur han vet vad som händer men han vet.
Det låter säkert jättelöjligt för vissa personer är av den uppfattningen att en hund är bara en hund.Men inte Zeus han är min vän precis som Felice´var. Jag vet att jag kommer att klara det här och vara stark för mina barn. Behöver bara lite tid att sörja och få in i mitt huvud att min mor faktiskt är borta. Här kommer en bild på henne när hon var 15 år gammal. och en låt som jag tycker mycket om.Det kanske låter konstigt för er.Men det har alltid varit så att att skriva är för mig det bästa sättet att bearbeta det jag har inom mig.
Tar allting slut. Det var var värre än jag trodde. Mitt hjärta känns tomt. Och jag saknar min moder mycket.Men jag hann dit. Och jag höll hennes hand som jag alltid lovat att jag skulle göra. Kära mor nu slipper du lida mer. Jag saknar dig redan. Hälsa fadern från mig <3
Vi har hunnit hitta på mycket. Som vanligt var jag hos modern först. Sedan vidare och tittade på moderns vårdboende. Det var jättefint där. Carina och jag kom på att vi mycket väl skulle kunna tänka oss att bo där själv på vår ålders höst. I stället för att skriva lägger jag in alla bilder vi tog ;) Jag tror modern kommer att trivas,
